Flowerboy - Carlito

Tedrickande på ett tak brevid domen i Milano under solnedgången en klar dag i december 2007

Ja hur som helst, nu är det dags för Milano, min medicin, italien, börjar ta slut i kroppen, svenskheten börjar sätta sig i och nu är det på tiden att åka dit igen.
Detta år har jag lyckats vara mera utomlands än hemma i Sverige. Inget som jag lider av.
Lagom jag kommer hem så är det några dagar ledigt och så börjar studierna, i lugn och ro så som jag vill ha det, ingen stress, åh vad jag har ogillar stressen, julstressen är över och jag är glad att jag aldrig drabbades av den men nu börjar väl folks pengar att sina så i januari kommer den ekonomiska stressen. Varför stressar vi så i vårat land?


Hemma i nya lägenheten äts det pasta, det har lagats italienskt nu, bryter av den fruktansvärda julmaten.

Hur kan folk tycka att det är fruktansvärt att ica ompacketerar köttfärs som förmodligen det inte är något fel på när vi proppar i oss köttvaror fyllda av smakförstärkare och kemikalier som sätter sig i våran kroppar och ingen bryr sig!?