Flowerboy - Carlito

Häromdagen bestämde jag mig för att åka tåg. Upp i bergen på de smalaste järnvägarna som tar en till de minsta orterna.



Första stoppet, var ändstationen. Där stannade jag upp och vandrade upp på ett berg. På berget fanns en otrolig utsikt.



Hittade ett par vårtecken uppe på berget.



Där tåget hade stannat gick även ett annat tåg, dock väldigt sällan, men det gick åt fortsatt riktning, så jag hoppade på det och tog mig vidare. Där jag åkte hade det snöat och bergen blev högre.



Efter en stund kom tåget fram på andra sidan bergen och en ny dal öppnades.



Sen kom en ännu större dal fram.



Efter ytterligare ett tågbyte kom jag äntligen fram till staden jag ville till. Där sålde dom böcker på en marknad



De hade även massa vackra skyltfönster och härliga butiker.




Såklart hade staden en domkyrka i den finaste marmor från trakten.

Sen åkte jag hem mot Bologna, och dagens äventyr var till ända.

Omkring femtiden imorse kom vi farandes på piazza maggiore. Ross skulle köra hem mig efter en allt för sen kväll på gayklubben och gör i all hast en handbrake-turn, 180 graders snurr, mitt på piazzan som på dagarna är gågata. Han är säkert den första som gjort en sådan snurr där, tur att ingen såg, men kul var det och vi skrattade. Att åka bil är kul, att köra bil är ännu roligare, men att göra galna saker mitt i Bologna under nattetid är bäst!

Lauren och jag

Ja nu kom hon tillbaka för blott en vecka. Laurén var i stan och som sist hon var här så hade vi en fantastiskt rolig vecka. Lunchar och utekvällar tillsammans, men nu har hon åkt hem med kniven i handen, redo att skära upp folk så de blir lite vackrare. Men den jag verkligen har spenderat mest tid med denna vecka är Ross. Han blev medlem i stans gayförening, bara för att vi har så kul där. Det är omnämnt tidigare av mig, Cassero. Roligast är på onsdagar, då är det popkväll och jag som alltid gillat popmusic, lördagar är det house, inte lika bra, men så länge sällskapet är bra så är det ok. På fredagar är det tyvärr ”per pubblico femminilie” men jag tror att det behövs en sådan kväll, i alla fall här i Italien. I går var jag på en födelsedagsfest, hon som fyllde hade en enorm fest för alla hennes 200 bekanta, jag var yngst och att stå bland haschrökande italienare som är i samma ålder som mina föräldrar var nog allt jag hade att berätta om den festen. Kort fattat, jag hade en tråkig lördag natt.



Jag och Ross

Den sista väskan kom igår, äntligen!

Hur kan de egentligen tappa bort så många väskor, på en mellanlandning. Jag överväger stark att nästa gång åka buss eller tåg hem. Nu väntar jag svar från SAS om ersättning, det kan ta upp emot 21dagar på sig att svara på krav om ersättning. Förseningar på ett par timmar struntar jag liksom i, men att bagage med ALLA kläder försvinner, det bryr jag mig mera om. Fick låna lite kläder från vänner härnere, såg ut som en riktig italienare faktiskt, tur att ingen fångade mig på bild.

Stockholm-Bologna En dag förra helgen, åkte jag och en vän till Stockholm, bara över en dag. Hamnade på gayfest hemma hos någon snubbe på kungsholmen, sen på gayklubb. För att göra allt lite klarare, det var första gången jag besökte en gayklubb i Stockholm. Entré med kaxiga vakter, glömde nog bort att jag har hört att det är så i Stockholm, inträdet kostar 100kr, utan kvitto såklart, undra vart dom pengarna hamnar… Men vi kan väl börja med den privata festen den där kvällen.

Efter min tid i Bologna har jag insett hur kul man kan ha det med killarna härnere, de är så lätta att ha att göra med, en del pratar tyska, andra pratar engelska, men de flesta pratar bara italienska, så min hjärna tänker på 4 språk för tillfället, jag har inte lust att dricka, dricker kanske ett par glas vin under en helkväll, koncentrationen får inte rubbas. Där passar det bra att bryta in med hur det var i Stockholm. En fest, i en lägenhet så som i Bologna, ca 20-30 killar, skillnaden är att i Stockholm var det nog en 10 tjejer medan i Bologna kommer det oftast inte en enda tjej, undantaget var Sandra när hon besökte mig.

Åter i Stockholm, vi kommer in, och börjar gå runt för att ta i hand och presentera oss, namn och ett handslag och så ett leende. Men mer kontakt än så fick nog inte, förutom med 2 killar som var riktigt trevliga, självklart var vårat sällskap där för att umgås med oss. Men resten, vad hände med de där 20 andra killarna då? Det är liksom aldrig någon som tar kontakt, ingen vill prata och ingen vill vara trevlig: ”spela oåtkomlig så kanske det är någon som avgudar dig”, så måste deras motto lyda. I Bologna flockas folket, det är lätt att ta kontakt och man FÅR kontakt, nummer byts, ” låt oss stämma träff någon dag”, som svensk går tankarna som; ” vad är deras egentliga avsikt?” Men varför måste de ha en annan avsikt i att vara trevliga, kan folk inte bara få vara glada och vilja träffas för att ha kul. Nu kommer lite visdomsord som jag inte tror ni som läser detta behöver höra, men det är så att alla vill inte knulla med dig, oavsett hur snygg du är! Det har nog gått en del stockholmsbögar förbi.
Undantag finns säkert här i Bologna och även i Stockholm, allt är inte svart eller vitt. Men generellt vill jag någonstans i mitt kritiska hjärta slå ner på Sverige och slå ett slag för den Italienska mentaliteten. Härnere kan folket prata med dig om sina problem utan att mena att ni är bästa vänner. Frågar man ”Come stai?” det vill säga ”Hur står det till?” på svenska. Så får du nog ett ärligt svar, det är inte alltid ”bra tack”, ”toppen, tack” osv som det så ofta är hemma i Sverige.

 Idag har jag ätit lunch med Ross i närmare 3timmar, ja det är ju söndag, han bodde tillsammans med mig och Marlene under 2 glada veckor i början av vår vistelse. Han har varit simmare på topp 60 listan i världen förr i tiden. Men just nu har han vad vi svenskar skulle kalla för ett friår från sitt jobb i London. Min nya bekantskapskrets skulle kunna räcka till att bilda ett nytt land, en duktig idrottare att tävla med i OS, en plastikkirurg att rätta till folks skavanker, en arkitekt att konstruera husen, en lärare i konst, en tandläkare, en militär, och jag som president och parlament, ja det var väl allt som behövdes. Eller glömde jag någon? Vem vill få ett pass och bli medlem i mitt fantastiska land? Skicka in en ansökan.

             Toscana för några år sen                                               Göta kanal för ett par år sedan


Nytt år, och jag går i tankarna om att ändå hårfärg, till blond.
På skämt har jag sagt att jag ska färga mitt hår till mörkbrunt, jag tycker det är fint. Men vill du någonsin höra en italienare beklaga säga "nooo" så kan jag rekommendera att du låtsas att du färgat håret mörkt.

Men någonting måste göras, det kommer nog att liva upp hela mig, blond eller mörk. Vad säger bloggpanelen? Nu vill jag se alla  som läser detta lägga en kommentar!
Så får vi alla se resultat inom 2 veckor.